En historisk filmupplevelse av Göteborg i 360 grader
Under Julstaden Göteborg bjöd stadens 400-årsjubileum in dig till en filmupplevelse i 360 grader i Bältespännarparken.
Filmupplevelsen
Under Julstaden Göteborg bjöd stadens 400-årsjubileum in dig till en filmupplevelse i 360 grader i Bältespännarparken. Filmen visades på en cirkulär 8 meter hög duk. Besökare kunde uppleva den innanför och utanför installationen som är 30 meter i diameter. Filmupplevelsen visades nonstop 3–19 december 2021 klockan 17.00-21.30.
Idé och regi: Pompe Hedengren, Groundfloor Production
Idé och scenografi: Erik Gullberg, Groundfloor Production
Historisk guide: Kristian Wedel, redaktör Göteborgs-Posten
Klipp: Johan Björnsrud
Musik: Lasse Sander
Jubileumslåten Vi vill leva, vi vill dö i Göteborg: Katarina Hemlin
Ljud: Mats Blomberg
3D-modelleringar: Stadsbyggnadskontoret Göteborgs Stad
Teknisk projektledning: Lumination
Filmklipp: SVT, Emigranternas Hus, Volvo Museum, Frontema, Telepicture Marketing, Woah Dad, Gothenburg Studios
Publikvärdar: Team Göteborg
Filmupplevelsen i Bältespännarparken projektleds av Göteborg & Co och är en del av Göteborgs 400-årsjubileum och Julstaden Göteborg.
Upplev filmen digitalt
Vill du uppleva filmen digitalt finns filmen att se nedan.
Synktolkning
Vi ser havet och vågor. En fågel flyger upp i bild över himlen.
Vi flyger över Göteborg under 1600-talet. På marken ser vi hus, kanal, kyrkor och båtar. Vi flyger ner till kanalen, under en bro. I kanalen flyter små båtar. Vi landar vid en marknad på Gustaf Adolfs torg. Siluetter av människor promenerar omkring. På torget syns vagnar, tunnor och korgar.
Vi flyger över husen i centrala Göteborg. Över husen visas bilder på och texter “Beata de la Gardie”, “William Chalmers”, “Sven Renström”, “Frigga Carlberg”, “Dan Broström”. “Beda Hallberg”, “Kestin Hesselgren” och “Sven Wingquist”. Vi flyger in i en lada.
Bilder visas. Vi ser människor arbeta i en fabrik, fattiga barn, män som äter soppa och kvinnor som tar hand om kor. Människor emigrerar och vi ser de vandra i grupp med stora väskor. En folkmassa vinkar adjö till ett fartyg som lämnar hamnen. Vi ser hav och vågor. En familj anländer till USA.
En båt flyter runt på havet. Ombord står ett flertal män som fångar mängder av sillar i ett nät som töms ombord på båten. En båt är överfylld med sillar. Två kvinnor använder en stor spade för att placera sillarna i tunnor.
Ett stort skepp står i hamnen och förflyttas ner i havet.
Vid ett bord står en man och visar upp kullager. I SKF:s fabrik tillverkas kullager med en press.
Hjul snurrar och Volvoreklam spelas upp.
En publik applåderar och skrattar. Sten-Åke Cederhök skämtar på en scen.
Ingemar Johansson kliver upp i boxningsringen. Den svartvita bilden blir till färg. IFK spelar en match, gör mål och vinner. Khaddi Sagnia springer och hoppar.
Flera närbilder på människor visas i bild.
Håkan Hellström står på Ulleviscenen med ett publikhav och fyverkerier smälls.
Vi åker under Hisingsbron och blickar upp mot himlen.
Scen för scen
(SCEN 1)
Vågorna
Göteborg börjar och slutar vid havet.
(SCEN 2)
1600- och 1700-talsstaden
Vi svävar in med måsarna över kanalen och står plötsligt i gruset på Stora Torget en stökig marknadsdag. Vi känner doften av sill, spanska pomeranser, malagavin, holländskt kaffe och italiensk såpa. Vi hör rösterna från västgötska bonddrängar, baltiska knektar, och skotska köpmän. Vår stad finns här – i möten mellan människor från när och fjärran. I mitten av 1800-talet får denna plats namnet Gustaf Adolfs Torg.
(SCEN 3)
Göteborgare som formade staden
Ett axplock av göteborgska personligheter passerar revy:
Beata de la Gardie – en göteborgsk lobbyist redan på 1650-talet.
William Chalmers – ostindiska kompaniets te-expert donerade sin förmögenhet till en teknisk utbildning.
Sven Renström – trähandlaren som gav göteborgarna badhus.
Frigga Carlberg – demokratipionjären som ledde kampen för kvinnlig rösträtt.
Dan Broström – redarkungen som gjorde Göteborg till en del av den stora världen.
Beda Hallberg – hon skapade Majblomman och hjälpte miljoner barn.
Kerstin Hesselgren – den första kvinnliga riksdagsledamoten valdes med göteborgska röster.
Sven Wingqvist – hans kullager erövrade världen.
(SCEN 4)
Fabrikerna och fattigdomen
Plötsligt står vi på golvet i en smutsig fabrik. Här arbetar män, kvinnor och barn under svåra förhållanden. Industrialismen har skapat fantastiska möjligheter. Men fattigdomen är ännu i början av 1900-talet utbredd i Göteborg.
(SCEN 5)
Emigrationen
En väg ur fattigdomen är att emigrera. Över en miljon svenskar lämnar Sverige – de flesta via Göteborg. Vandringen går ofta via Sillgatan. Sedan kliver emigranterna på ångbåten till England. Därifrån går fartygen till Amerika. För vissa går det bra i det nya landet. Andra går under. En del kommer aldrig längre än till Sillgatan i Göteborg.
(SCEN 6)
Fisk
”Silla går te!” Under de stora sillperioderna skapas förmögenheter av silvret från havet. I kontinentens storstäder lyser gatlyktorna med svenskt silltran som bränsle. För det gamla Göteborgs handlare var doften av fisk framför allt doften av pengar. För de fattiga göteborgarna var det hårt arbete.
(SCEN 7)
Fartygen
Under 1900-talets första decennier blir Göteborg en av världens största skeppsbyggarstäder. Man kan – som göteborgaren Evert Taube skriver – ”gå på svenska kölar jorden runt.” Sjösättningarna är stora spektakel. De tre storvarven Götaverken, Lindholmen och Eriksberg är Göteborgs stolthet. Men på 1970-talet drabbar varvskrisen Göteborg med full kraft.
(SCEN 8)
Industrin
På påskdagen år 1907 får ingenjören Sven Wingquist en snilleblixt. Han uppfinner det självreglerande dubbelradiga kullagret. Bara några år senare har Svenska kullagerfabriken – SKF – fabriker över hela världen.
(SCEN 9)
Den göteborgska bilen
År 1927 börjar Volvobilar tillverkas på Hisingen. Den göteborgska bilfabriken Volvo gör svenskarna till ett bilburet folk. PV-modellerna är världsledande när det gäller säkerhet. De göteborgska bilbältena räddar liv.
(SCEN 10)
Göteborgshumorn
Med Sten-Åke Cederhök får den varma göteborgska humorn sitt rikssvenska genombrott i tv. Men Göteborgshumorns ordlekar och jovialiska framtoning har långa rötter. Redan på 1800-talet berättades Göteborgsvitsar.
(SCEN 11)
Sportstaden
Den svenska fotbollens vagga finns i Göteborg. Periodvis är Göteborg fotbollens självklara huvudstad. Men den göteborgska idrottshistorien är så mycket mer än Blåvitt. Med Ingemar Johansson får Göteborg en tungviktsvärldsmästare i boxning. Nya generationer för traditionerna vidare. I dag är längdhopparen Khaddi Sagnia en av de klarast lysande göteborgska stjärnorna.
(SCEN 12)
Vi göteborgare
Här är vi! Göteborg har alltid varit brokigt, sjudande och kosmopolitiskt. Det är de branta blandningarna och mångfalden som gör oss till göteborgare.
(SCEN 13)
Evenemangsstaden
Evenemangsstaden Göteborg har anor sedan 1800-talet. En gång var det marknader, ångbåtar eller artilleriövningar på Heden. Nu är Göteborg idrottsfesternas och de stora konserternas stad. Göteborgaren Håkan Hellström har Ullevis publikrekord.
(SCEN 14)
Då, nu och i framtiden
Vi svävar via den nya Hisingsbron ut mot havet och där inleds berättelsen på nytt.
Göteborg börjar och slutar vid havet.