Universus Academic Press
Universus Academic Press publicerar två böcker som skildrar Göteborgs massmediehistoria inför jubiléet: ”Många tidningar var det” av professor Sverker Jonsson - om pressen i Göteborg 1920-2020 och ”En himla massa program” av professor Lars-Åke Engblom - om radio och tv i Göteborg under 100 år.
Nya böcker inför jubiléet – De fjärrstyrda medierna
Lagom till Göteborgs 400-årsjubileum 2021 presenterades två nya böcker om massmediernas historia i staden. Den ena, ”Många tidningar var det” handlar om dagspressen under de senaste hundra åren, den andra, ”En himla massa program” berättar om radions och televisionens utveckling från starten på 1920-talet fram till idag. Tidningsboken har skrivits av ekonomi-historikern Sverker Jonsson, radio-tv-boken av medieforskaren Lars-Åke Engblom. Böckerna har stötts av ett anslag från Stiftelsen Anna Ahrenbergs fond för forskning om Göteborg och dess invånare inför stadens 400-årsjubileum.
Gemensamt för böckerna är att de skildrar den starka centralisering som skett inom mediebranschen och de konsekvenser denna fått för Göteborg. Under 1900-talet har det funnits över tio dagliga tidningar i Göteborg, i dag återstår bara två, båda med huvudägare på annat håll. Inom radio och tv fattas alla programbeslut åter i Stockholm, såsom det var under radions första decennier.
Böckerna är kronologiskt uppbyggda. Särskilt intressanta skeden är på tidningssidan 1930-talet, då Göteborgs-Posten passerade Handelstidningen och på radio-tv-sidan Göteborgs-TV:s storhetstid på 1970-talet.
Om boken “Många tidningar var det”
Mångfalden försvann
liksom självständigheten
Många tidningar var det. Men bara två dagliga återstår, Göteborgs-Posten och Göteborgs-Tidningen. Alla andra tidningar som utkommit i Göteborg är historia. Göteborgs-Posten ägs idag till större delen av kapital utanför staden och Göteborgs-Tidningen är en avläggare till Bonnierägda Expressen.
Staden har dock haft ett tiotal självständiga dagstidningar under de senaste hundra åren. Därtill flera med glesare utgivning. Många av dessa har fallit i glömska, men alla har spelat en viktig roll i stadens politiska liv och samhällsliv. Som flest var de på 1930.talet. Då hade alla partier var sin tidning och liberalerna fyra. Den splittrade socialistiska vänstern och de högerradikala rörelserna gav också ut tidningar. Det berättar ekonomi-historikern Sverker Jonsson om i boken ”Många tidningar var det”. Sammantaget ges här för första gången en samlad bild av den göteborgska tidningshistorien.
Vilka var dessa tidningar? Varför grundades de? Vilka intressen företrädde de? Och varför försvann de? Varför lyckades t.ex. inte socialdemokratiska Ny Tid i arbetarstaden Göteborg? Eller högertidningen Göteborgs Morgonpost trots högerpartiets starka ställning under långa perioder?
Tidningarnas historia tecknas mot bakgrund av den allmänna politiska och ekonomiska utvecklingen. Deras ekonomi och marknadsförhållanden får stort utrymme, men också det journalistiska innehållet beskrivs. En lång rad personer, journalister och tidningsledare, passerar revy. Stor plats får de större tidningarnas förgrundsgestalter, såsom tre generationer Hjörne och Torgny Segerstedt. Den senare en lysande skribent men sämre som tidningsledare.
I boken avfärdar Jonsson bland annat en seglivad myt, att annonsbojkotten mot Handelstidningen 1940 skulle orsakat GHT:s fall. Tidningskonkurrensen i Göteborg var då för länge sedan avgjord, Göteborgs-Posten hade under 1930-talet passerat GHT med 100 000 exemplar. Annonsbojkotten är mycket intressantare som politiskt än som ekonomiskt fenomen, menar Jonsson.
Tidningarnas agerande under de dramatiska krigsåren får ett eget kapitel, likaså analysen av nedläggningarna av Aftonposten1956, Ny Tid 1963 och GHT 1973. I slutkapitlet skildras mot bakgrund i förändringarna i medielandskapet de spännande händelserna som ledde till att GP blev norskägd och GT inlemmades i Bonnier-koncernen.
Om boken “En himla massa program”
Provsjungande Zarah spolades
Många hinder för egen tv-kanal
Zarah Leander spolades av radions chefer när hon 1928 provsjöng i Göteborg. Tio år senare var hon en världsstjärna. Det berättas i boken ”En himla massa program” som handlar om radions och televisionens historia i Göteborg från radions start på 1920-talet fram till idag.
Inte heller Karl Gerhards tidiga Göteborgsrevyer fann nåd inför herrarna i Stockholm. ”Du borde underkasta Karl Gerhards texter en smula förhandscensur”, skrev riksprogramchefen till Göteborgschefen Carl Anders Dymling. ”Men han är kvick”, replikerade Dymling, du borde ”för rättvisans skull ha i minne alla dåraktiga kabaretföreställningar från Stockholm”.
Förhållandet mellan Stockholm och Göteborg är ett återkommande tema i boken, som är skriven av medieforskaren Lars-Åke Engblom. Den handlar inte bara om programmen utan också om vilken bild de skapat av Göteborg. Och varför inte Göteborg fått en ännu större plats i den svenska radion och televisionen. Den visar hur regeringar av olika färg – och inte minst Sveriges Radio – förhindrat att en tv-kanal hamnat i Göteborg.
Engblom, med förflutet på SR/SVT i Göteborg, menar att storhetstiden inföll på 1970-talet, då Göteborg blev centrum för tv-teatern med succéer som Hem till byn och Raskens. En annan höjdpunkt kom när distrikten fick en egen tv-kanal och Göteborg angav tonen med program som På spåret, Kurt Olsson och Carin Mannheimers serie Svenska hjärtan. På en tio-i-topp-lista över de program som starkast profilerat Göteborg ryms också krigsårens stora radiosuccé Optimisten och Pessimisten, Jubel i busken, Tipsextra, Bingolotto och Uppdrag granskning.
Radio- och tv-monopolets avskaffande på 1990-talet innebar också ett uppsving. De nya produktionsbolag som då uppstod bidrog till att uppemot tusen personer var sysselsatta med programproduktion för tv och radio i Göteborgsregionen. Under 2000-talet har detta antal halverats. Det beror både på den digitala tekniken och den centralisering som skett. Nästan alla produktionsbolag finns i dag i Stockholm. Där bestäms också vilka SVT-, SR- och TV 4-program som skall göras i Göteborg. Under 1970- 80- och 90-talen hade Göteborgs-TV egna programpengar.
Den bild som skapades av Göteborg i radio och tv var länge den ”goa och glada staden”, hävdas i boken. Göteborgshumorn har odlats i många varianter, anpassad till publik och tidsanda. Under 2000-talet har schablonbilden nyanserats i dramatiserade skildringar av de invandrartäta förorterna och i samhällsprogrammens närgångna granskningar av staden.
Läs mer
Universus Academic Press hemsida
En himla massa programs sida i produktgalleriet
Många tidningar var dets sida i produktgalleriet
Kontakt
Lars-Åke Engblom,
Sverker Jonsson,