Vissa kakor smakar bättre
Do you want to read this in English?
Kakor, eller cookies, är små anteckningar som görs av din webbläsare för att minnas detaljer om ditt besök. De gör så att det här meddelandet inte poppar upp flera gånger, att du kan skapa ditt eget program och så att ditt språkval sparas.
Vissa cookies sätts av tjänster från våra digitala samarbetspartners, som vi använder för besöksstatistik, video och relevantare annonsering. Dessa kan du välja bort. Om du skulle ångra dig kan du ändra dina inställningar via en länk längst ner på varje sida. Eftersom våra partners kan ha dig som användare, eller ha data om dig, så kan de använda cookies för att spåra dig mellan webbplatser. De kan även spara personuppgifter, såsom din IP-adress. När du accepterar cookies från våra partners kan det innebära att data överförs till länder utanför EU.
Ha de’ gôtt!
Göteborg & Co
Egnahemsträdgård
På 1930-talet byggdes många standardiserade egnahemsområden.
Egnahemsrörelsen gick ut på att bygga billiga små hus som många skulle ha råd med. Nyttoodlingarna dominerade i trädgården: olika sorters fruktträd, bärbuskar, potatis- och grönsaksland.
1899 bildades den svenska egnahemsrörelsen och ett av syftena var att skapa bättre levnadsförhållanden för de nyinflyttade i städerna. 1904 lanserades en statlig egnahemslånefond som från början var tänkt att ge familjer på landet möjlighet att köpa egna småbruk. Men bara några år senare började bostadsområden med egnahem växa fram strax utanför stadsbebyggelsen. Det var ett sätt att erbjuda billiga tomter till arbetare.
En viktig ideologisk skrift för egnahemsrörelsen blev ”Svenska Allmogehem” från 1909, skriven av Adrian Molin. Den hade stor genomslagskraft med en imponerande upplaga på 60 000 exemplar. I boken finns en mängd anvisningar till egnahemsträdgårdarnas utformning. Där slås fast hur fördelningen mellan nytto- och prydnadsväxter skulle se ut, och att trädgården bör omges av en häck. Fruktträd var obligatoriskt, liksom bärbuskar – framförallt svarta vinbär och krusbär. Rabarbern, som inte längre bara ses som en medicinalväxt, har ett eget avsnitt.
På 1930-talet byggdes egnahemsområden över hela landet i en större skala, delvis finansierade av statliga och kommunala medel. Nu standardiserades också egnahemmen. De små tomterna till de egenbyggda prefabricerade små husen var nästan alltid plana, och ofta fanns detaljerade ritningar över hur trädgården skulle delas in. Nyttoträdgården med grönsaker, bär och frukt tog upp den största delen.
För att hålla kostnaderna nere var det nödvändigt att samarbeta med grannarna. När det gällde trädgården var det vanligt med trädgårdsföreningar som bland annat samordnade växtinköp och tillsammans anlitade hjälp med besprutning och beskärning.
Två typiska egnahemsområden i Göteborg byggda på 1930-talet är Bräcke på Hisingen och Fräntorp i östra Göteborg.
Växtlista:
Vetenskapligt namn – svenskt namn
Alcea rosea ’Ficifolia’
– flerårig stockros
Allium porrum
– purjolök
Brassica oleracea gongylodes ’Wiener vit’
– kålrabbi ’Wiener vit’
Brassica oleracea var. sabellica
– grönkål
Cynara cardunculus
– kronärtskocka
Dahlia ’Gold Crown’
– dahlia ’Gold Crown’
Foeniculum vulgare
– fänkål
Fragaria x vesca ’Rödluvan’
– smultron ’Rödluvan’
Hydrangea macrophylla ’Endless Summer’
– hortensia ’Endless Summer’
Malus domestica ’Gravensteiner’
– äpple ’Gravensteiner’
Phaseolus coccineus ’Sunset’
– rosenböna ’Sunset’
Ribes rubrum ’Rote Holländische’
– holländsk röda vinbär
Solanum tuberous
– potatis
Thymus vulgaris ’Compactus’
– kryddtimjan
Stäng ×
Tack för ett fantastiskt jubileumsfirande!
Arbetet med Göteborgs 400-årsjubileum närmar sig sitt slut och den här webbplatsen kommer så småningom att stängas. Ett tag till kan du gå in och läsa om allt som hänt under stadens utvecklingsresa. Men observera att inga uppdateringar görs mer.
För mer information om destinationens besöksmål och utbud, besök goteborg.com
