Vissa kakor smakar bättre
Do you want to read this in English?
Kakor, eller cookies, är små anteckningar som görs av din webbläsare för att minnas detaljer om ditt besök. De gör så att det här meddelandet inte poppar upp flera gånger, att du kan skapa ditt eget program och så att ditt språkval sparas.
Vissa cookies sätts av tjänster från våra digitala samarbetspartners, som vi använder för besöksstatistik, video och relevantare annonsering. Dessa kan du välja bort. Om du skulle ångra dig kan du ändra dina inställningar via en länk längst ner på varje sida. Eftersom våra partners kan ha dig som användare, eller ha data om dig, så kan de använda cookies för att spåra dig mellan webbplatser. De kan även spara personuppgifter, såsom din IP-adress. När du accepterar cookies från våra partners kan det innebära att data överförs till länder utanför EU.
Ha de’ gôtt!
Göteborg & Co
Miljonprogrammet
Bostadsområden med stora gårdar som byggdes mellan 1965 och 1974.
Bostadsgårdarna i miljonprogrammet skulle vara lätta att sköta och tåla slitage. Det storskaliga speglades i utemiljöerna – antalet arter begränsades och planterades i stora sjok.
Miljonprogrammet skulle bygga bort bostadsbristen med 100 000 nya bostäder per år under en tioårsperiod. Arkitekturen i flerfamiljsområdena var storskalig och byggandet genomfördes med nya, industriella produktionsmetoder. Det ändrade också förutsättningarna för utemiljöerna kring husen.
Markförhållandena påverkades drastiskt. Ofta ändrades marknivån och ett helt nytt markskikt måste byggas upp på berg, stenkross eller betong. I andra fall hade stora, tunga maskiner efterlämnat hårt packad jord. I tidens rationella anda importerades växtmaterialet och stora entreprenadföretag fick ta hand om plantering. Växterna behandlades som produktionselement i långa serier.
Storskaligheten och det rationella påverkade också synen på vilka arter som används. I trädgårdsarkitekternas anvisningar i avsnittet trädgårdsanläggning i handboken ”Bygg 1962” tonas artrikedomen ned: ”Resultatet brukar vinna på ett begränsat antal arter – helst placerade i grupper av samma art.” Att växterna med fördel också kan användas som ”mekaniskt skydd” förtydligas också: ”En tätklippt hagtornshäck eller en rad berberis, taggig Ribes eller buskrosor ersätter både trådnät och taggtråd.”
Men redan när miljonprogrammet bostadsområden byggdes kritiserades utemiljöerna. Att gårdarna skulle var lättskötta, billiga att anlägga och tåla slitage tog överhanden. Det fanns ganska sällan spår av naturmark på gårdarna och den planterade växtligheten användes nästan enbart som formelement. De robusta gårdarna fick utså kritik för asfalt, ensartade buskage, stora gräsmattor, få träd och fantasilösa lekområden. I samband med att miljonprogrammet avslutades 1975 införde staten ett bidrag för upprustning av dåliga närmiljöer som kunde sökas fram till 1986.
Sedan dess har utemiljöerna i många miljonprogramsområden med flerfamiljshus förbättrats med större artrikedom och mer varierad utformning. I Göteborg har bland annat Gårdstensbostäder arbetat med gröna satsningar. Den antagna visionen Gårdsten 2025 är en grönskande oas för områdets 2 800 hyreslägenheter: Blommande fruktträd, bikupor och prunkande odlingar i över tusen pallkragar – och gårdarna ska få ännu fler växthus.
Växtlista:
Vetenskapligt namn – svenskt namn
Dasiphora fruticosa ’Goldfinger’
– tok ’Goldfinger’
Juniperus communis ’Green carpet’
– en ’Green Carpet’
Spiraea x cinerea ’Grefsheim’
– norskspirea ’Grefsheim’
Stäng ×
Tack för ett fantastiskt jubileumsfirande!
Arbetet med Göteborgs 400-årsjubileum närmar sig sitt slut och den här webbplatsen kommer så småningom att stängas. Ett tag till kan du gå in och läsa om allt som hänt under stadens utvecklingsresa. Men observera att inga uppdateringar görs mer.
För mer information om destinationens besöksmål och utbud, besök goteborg.com
