Hem / Miljonprogrammet
10 May 2023
Bostadsgårdarna i miljonprogrammet skulle vara lätta att sköta och tåla slitage. Det storskaliga speglades i utemiljöerna – antalet arter begränsades och planterades i stora sjok.

Miljonprogrammet skulle bygga bort bostadsbristen med 100 000 nya bostäder per år under en tioårsperiod. Arkitekturen i flerfamiljsområdena var storskalig och byggandet genomfördes med nya, industriella produktionsmetoder. Det ändrade också förutsättningarna för utemiljöerna kring husen.

Markförhållandena påverkades drastiskt. Ofta ändrades marknivån och ett helt nytt markskikt måste byggas upp på berg, stenkross eller betong. I andra fall hade stora, tunga maskiner efterlämnat hårt packad jord. I tidens rationella anda importerades växtmaterialet och stora entreprenadföretag fick ta hand om plantering. Växterna behandlades som produktionselement i långa serier.

Storskaligheten och det rationella påverkade också synen på vilka arter som används. I trädgårdsarkitekternas anvisningar i avsnittet trädgårdsanläggning i handboken ”Bygg 1962” tonas artrikedomen ned: ”Resultatet brukar vinna på ett begränsat antal arter – helst placerade i grupper av samma art.” Att växterna med fördel också kan användas som ”mekaniskt skydd” förtydligas också: ”En tätklippt hagtornshäck eller en rad berberis, taggig Ribes eller buskrosor ersätter både trådnät och taggtråd.”

Men redan när miljonprogrammet bostadsområden byggdes kritiserades utemiljöerna. Att gårdarna skulle var lättskötta, billiga att anlägga och tåla slitage tog överhanden. Det fanns ganska sällan spår av naturmark på gårdarna och den planterade växtligheten användes nästan enbart som formelement. De robusta gårdarna fick utså kritik för asfalt, ensartade buskage, stora gräsmattor, få träd och fantasilösa lekområden. I samband med att miljonprogrammet avslutades 1975 införde staten ett bidrag för upprustning av dåliga närmiljöer som kunde sökas fram till 1986.

Sedan dess har utemiljöerna i många miljonprogramsområden med flerfamiljshus förbättrats med större artrikedom och mer varierad utformning. I Göteborg har bland annat Gårdstensbostäder arbetat med gröna satsningar. Den antagna visionen Gårdsten 2025 är en grönskande oas för områdets 2 800 hyreslägenheter: Blommande fruktträd, bikupor och prunkande odlingar i över tusen pallkragar – och gårdarna ska få ännu fler växthus.

 

 

 

Växtlista:

Vetenskapligt namn – svenskt namn

Dasiphora fruticosa ’Goldfinger’
– tok ’Goldfinger’

Juniperus communis ’Green carpet’
– en ’Green Carpet’

Spiraea x cinerea ’Grefsheim’
– norskspirea ’Grefsheim’

 

 

 

 

Uppdatera din webbläsare

Er webbläsare är utdaterad och sidan kommer därför kanske inte fungera som tänkt. Uppdatera din webbläsare här: Updatera din webbläsare

Uppdatera din webbläsare