Hem / Modernism
10 May 2023
Under funkiseran blev det vanligare med en informell trädgård som främst skulle vara till för avkoppling och lek. Den skulle vara lätt att ta hand om, ha en stor gräsmatta och självklart en uteplats.

Under 1900-talet förändrades världen snabbt och dramatiskt, både politiskt, tekniskt och socialt. Vetenskapliga upptäckter förändrade vår världsbild och snabbare kommunikationer ­­– som bilen – utvecklades. Tidsandan var en grogrund för nya uttryckssätt och gamla former och traditioner övergavs.

På Stockholmsutställningen 1930 får modernismen ­– i form av funktionalism ­– genomslag i Sverige. Arkitekten Gunnar Asplund var utställningsarkitekt och närmare fyra miljoner besökare tittade på funktionalismens nya stilideal med industriellt framställda, massproducerade varor.

En viktig princip var att avvisa all form av dekoration ­– det som var funktionellt klarade sig utan något pynt. Det ändamålsenliga var också det sköna. Funktionalistiska arkitekter betraktade inte funktionalismen som en stil utan som en arbetsmetod: husen skulle formas genom teknisk och funktionell analys.

Att funktion värderades högt märktes också i trädgårdarna. De planerades efter funktioner och en del av den befintliga naturen – som tallar – fick vara kvar på tomten. Ofta fick de sällskap av naturlika buskage och rododendron. Stamsyren och rönn var vanliga träd och bland perennerna märks vintergröna, funkia och ormbunkar. På sommaren blommade tulpaner, krollilja och narcisser. Klassiskt för 1930-talsträdgårdarna är också de enkla smidesstaketen, trappräckena och grindarna.

Under den här tidsperioden började nya yrkesgrupper som trädgårds- och landskapsarkitekter få allt fler uppdrag. Sven A. Hermelin grundade Sveriges första landskapsarkitektkontor 1926 och var den förste som kunde försörja sig som trädgårdsarkitekt. Senare drev han kontoret Hermelin och Wedborn tillsammans med trädgårdsarkitekten Inger Wedborn.

Under efterkrigstiden handlade uppdragen ofta om att planera utemiljöerna i de nya bostadsområdena. Bostadsgårdarna – utformade från 1930 till 1959 – har gemensamma grunddrag. De är uppdelade i mjukt avgränsade rum där en rad olika funktioner fick plats. Växtligheten sågs inte bara som prydnad utan fick också en praktisk funktion som vind- eller insynsskydd. Grundkonceptet var omsorg och enkelhet, och de boendes behov styrde utformningen.

 

Växtlista:

Vetenskapligt namn – svenskt namn

Acer palmatum ’Bloodgood’
– japansk lönn ’Bloodgood’

Broussonetia papyrifera
– pappersmullbär

Euphorbia polychroma
– gulltörel

Fargesia ’Jiuzhaigou’
– bambu ’Jiuzhaigou’

Galium odoratum
– myskmadra

Hakonechloa macra
– hakonegräs

Kalmia angustifolia
– smalbladig kalmia

Taxus baccata
– idegran

Thalictrum rochebrunianum
– violruta

 

 

 

Uppdatera din webbläsare

Er webbläsare är utdaterad och sidan kommer därför kanske inte fungera som tänkt. Uppdatera din webbläsare här: Updatera din webbläsare

Uppdatera din webbläsare