Vissa kakor smakar bättre
Do you want to read this in English?
Kakor, eller cookies, är små anteckningar som görs av din webbläsare för att minnas detaljer om ditt besök. De gör så att det här meddelandet inte poppar upp flera gånger, att du kan skapa ditt eget program och så att ditt språkval sparas.
Vissa cookies sätts av tjänster från våra digitala samarbetspartners, som vi använder för besöksstatistik, video och relevantare annonsering. Dessa kan du välja bort. Om du skulle ångra dig kan du ändra dina inställningar via en länk längst ner på varje sida. Eftersom våra partners kan ha dig som användare, eller ha data om dig, så kan de använda cookies för att spåra dig mellan webbplatser. De kan även spara personuppgifter, såsom din IP-adress. När du accepterar cookies från våra partners kan det innebära att data överförs till länder utanför EU.
Ha de’ gôtt!
Göteborg & Co
Modernism
Funktionalismen kom till Sverige på 1930-talet.
Under funkiseran blev det vanligare med en informell trädgård som främst skulle vara till för avkoppling och lek. Den skulle vara lätt att ta hand om, ha en stor gräsmatta och självklart en uteplats.
Under 1900-talet förändrades världen snabbt och dramatiskt, både politiskt, tekniskt och socialt. Vetenskapliga upptäckter förändrade vår världsbild och snabbare kommunikationer – som bilen – utvecklades. Tidsandan var en grogrund för nya uttryckssätt och gamla former och traditioner övergavs.
På Stockholmsutställningen 1930 får modernismen – i form av funktionalism – genomslag i Sverige. Arkitekten Gunnar Asplund var utställningsarkitekt och närmare fyra miljoner besökare tittade på funktionalismens nya stilideal med industriellt framställda, massproducerade varor.
En viktig princip var att avvisa all form av dekoration – det som var funktionellt klarade sig utan något pynt. Det ändamålsenliga var också det sköna. Funktionalistiska arkitekter betraktade inte funktionalismen som en stil utan som en arbetsmetod: husen skulle formas genom teknisk och funktionell analys.
Att funktion värderades högt märktes också i trädgårdarna. De planerades efter funktioner och en del av den befintliga naturen – som tallar – fick vara kvar på tomten. Ofta fick de sällskap av naturlika buskage och rododendron. Stamsyren och rönn var vanliga träd och bland perennerna märks vintergröna, funkia och ormbunkar. På sommaren blommade tulpaner, krollilja och narcisser. Klassiskt för 1930-talsträdgårdarna är också de enkla smidesstaketen, trappräckena och grindarna.
Under den här tidsperioden började nya yrkesgrupper som trädgårds- och landskapsarkitekter få allt fler uppdrag. Sven A. Hermelin grundade Sveriges första landskapsarkitektkontor 1926 och var den förste som kunde försörja sig som trädgårdsarkitekt. Senare drev han kontoret Hermelin och Wedborn tillsammans med trädgårdsarkitekten Inger Wedborn.
Under efterkrigstiden handlade uppdragen ofta om att planera utemiljöerna i de nya bostadsområdena. Bostadsgårdarna – utformade från 1930 till 1959 – har gemensamma grunddrag. De är uppdelade i mjukt avgränsade rum där en rad olika funktioner fick plats. Växtligheten sågs inte bara som prydnad utan fick också en praktisk funktion som vind- eller insynsskydd. Grundkonceptet var omsorg och enkelhet, och de boendes behov styrde utformningen.
Växtlista:
Vetenskapligt namn – svenskt namn
Acer palmatum ’Bloodgood’
– japansk lönn ’Bloodgood’
Broussonetia papyrifera
– pappersmullbär
Euphorbia polychroma
– gulltörel
Fargesia ’Jiuzhaigou’
– bambu ’Jiuzhaigou’
Galium odoratum
– myskmadra
Hakonechloa macra
– hakonegräs
Kalmia angustifolia
– smalbladig kalmia
Taxus baccata
– idegran
Thalictrum rochebrunianum
– violruta
Stäng ×
Tack för ett fantastiskt jubileumsfirande!
Arbetet med Göteborgs 400-årsjubileum närmar sig sitt slut och den här webbplatsen kommer så småningom att stängas. Ett tag till kan du gå in och läsa om allt som hänt under stadens utvecklingsresa. Men observera att inga uppdateringar görs mer.
För mer information om destinationens besöksmål och utbud, besök goteborg.com
