Hem / Maja lyfter fram det gröna kulturarvet
5 July 2023

Maja Lindman, bebyggelseantikvarie på stadsmuseet, har under det senaste året tittat närmare på de gröna miljöerna i Göteborg. Hennes arbete har resulterat i rapporten “400 gröna år i Göteborg – kulturhistorisk översikt av Göteborgs parkhistoria”.

 

Vilka kulturhistoriska gröna platser i staden är typiska för Göteborg?

– Landerierna med sina park- och trädgårdsanläggningar är typiskt för Göteborg. Flera är bevarade, bland andra Stora Katrinelund, Kvibergsnäs, Bagaregården och Liseberg – där landeriparken gjordes om till en nöjespark 1923.

– Typiskt för Göteborg är också influenserna från Europa i stadsplaneringen. Det holländska sättet att bygga stad med kanaler och lindalléer som vi ser längs Gamla Allén vid Södra Vägen och vid Hamngatorna, och de engelska influenserna med den friare landskapsparken som finns i Kungsparken, Trädgårdsföreningen och Slottsskogen. Avenyn och Linnégatan har inspirerats av det franska esplanadsystemet med trädkantade promenadalléer och förträdgårdar.

Har du någon egen favorit bland de kulturhistoriska gröna platserna?

– Jag tycker mycket om de lite mindre – och kanske inte så uppmärksammade platserna – med högkvalitativ och omsorgsfull gestaltning. Som Rundradioparken i Järnbrott, en lekplats som är fint anpassad till naturen med stensättning och bänkar efter klippor och träd i den naturliga topografin. Eller den fina lilla parken vid Guldhedstorget, Olssons trädgård, som bevarades när man byggde Norra Guldheden.

– De gröna mellanrummen, som är en så viktig kvalitet för folk i deras vardag och bostadsmiljö, får heller inte glömmas bort. Det kanske ligger nära till hands att förtäta mellan husen i 1950-talets utbyggnadsområden i Kortedala och Högsbo, eller i miljonprogrammets stora bostadsområden i Tynnered och Hammarkullen. Men själva strukturen och de ursprungliga intentionerna är viktiga – landskapet med berghällar, träd och fria gemensamma ytor ingår precis som byggnaderna i gestaltningen. Det tycker jag är viktigt att tänka i planeringsarbetet, annars är risken att värdefulla kvaliteter byggs bort.

Varför har kartläggningen gjorts?

– För några år sedan gjorde stadsmuseet ett arbete där vi tittade särskilt på landeriernas historia, men det finns ju fler spännande och fint gestaltade miljöer; från bostadsgårdar och lekplatser till stora parker. Alla dessa miljöer speglar ju sin tid – de behov, önskemål och estetiska ideal som fanns då. De gröna platserna är en del av vår gemensamma kulturhistoria.

– I ljuset av att staden förtätas alltmer – och att gröna miljöer ibland också naggas i kanten – är det högst aktuellt att beskriva de kulturhistoriska värdena hos parker och gröna miljöer. Förhoppningen är att kartläggningen ska bidra till att öka kunskapen om Göteborgs gröna historia, och om de kulturhistoriska värden som finns där. Och att den, vid sidan av andra underlag, kan användas vid planeringen av vård- eller utvecklingsarbeten i de gröna miljöerna.

 

Uppdatera din webbläsare

Er webbläsare är utdaterad och sidan kommer därför kanske inte fungera som tänkt. Uppdatera din webbläsare här: Updatera din webbläsare

Uppdatera din webbläsare